Utvald text ur boken
Psalm of the Gods
(Gudarnas psalm) - II

Av: Hazrat Shah Maghsoud Sadegh Angha, Pir Oveyssi

Himmelska änglarnas hjärtan är fylld med hopp och lugn.

I naturens destination är människans pakt uppenbar, men för sinnena är de okända.

Existensens djupa hemlighet upptäcks i enande av det sedda och det gömda, därmed är människan insatt i evighetens lag.

Människans tillfälliga böjelser, på sin höjd, döljer ständigt himmelska händelser från hennes syn.

Begär förblindar hjärtats syn och klär mänskliga ögats iakttagelseförmåga i okunnighet.

Tankar som inte är avsedda för inre fred och lugn är fruktlösa och kunskap som inte förstärker personligheten är värdelös.

Omogna tankars embryo och ofullständig visdom är döda innan de föds.En sann människa är endast hon som håller sin levande personlighet långt ifrån mänsklighetens inbillade motiv.

De välsignade erhåller livets sanning utan att lära nationens riter och traditioner.

Källornas vatten kommer från jordens hjärta, flyter genom bergens sprickor och deras förlopp blockeras inte av sediment eller lera.

De gudomliga själarna förvisar främlingar från sin mitt och tillåter dem inte bli envisa, för Guds värdighet accepterar ingen annan lag än fred och lugn och oro har ingenstans att blomstra.

Det spröda har större uthålighet än det grova, således ligger styrkan i lugn och inte i oro och ängslan.

Sanna människors lugna hjärtan har betydligt mer glans än syndarnas ängsliga sinne.

Gudarna kastar en skugga liksom molnen och skapar regn, och deras frukt är ökning av välsignelser i den mottagliga jorden.

Höglandet avvisar vattnet men dalarna kommer att fyllas av det, det frambringar träd, frukt och fisk, ändå tillrättavisas inte rebellerna av det fallna.1