Tillbedjans verklighet

De fyra principerna för att tjäna är:

Hängivenhet till Gud,

Ett övertygat hjärta,

Sannfärdiga ord och

Rättmätiga gärningar.

Tjäna inte din Gud som en tiggare som vill ha allmosor.

Amir al-Mo'menin Ali (frid vare med honom), de troendes konung, har sagt: « Jag dyrkade inte dig för löftet om paradiset eller utav rädsla för helvetet, utan jag fann dig värdig tillbedjan och dyrkning, då tillbad jag ».

Om detta har den stora sufin Sheikh Bahaudiin Mohammad Armeli (953-1030 AH/ 1545-1620 e.Kr.) en lärjunge till Sheikh Mohammad Mo’men Sabzevari sagt:

"För den sanna troende är det verkligen förnedrande,
att hoppas att tillbedjan av Gud ska ge lön.
De ryktbara säger "Jag tillbad inte dig" o sökare,
lär dig av kungens män.
Den som söker lön för sina handlingar är blind,
lydnad på grund av begär är vinningslystnad.
Men de avlönade tjänarna , denna grupp,
när är det praktfullt att tjäna med lön.
Den som söker ersättning för att han är hängiven,
kalla honom inte hängiven, för det är ett misstag."

Hazrat Shah Maghsoud Sadegh Angha skriver: "Människans hjärta är för tawhid (att förklara att Gud är en), hennes ord för shahadah (bekräftelse av Gud), och hennes kropp för ibadah (fromhet till Gud)." Inom fromhet måste man lyda dessa fyra villkor:

Ilm (kunskap) som hindrar enhonom av att göra felsteg,

Zikr (erinran) som skall bli ens sällskap och vän,

Fikr (ren tanke) som skall göra en sällskap på denna resa,

Zohd (självdisciplin) med vars hjälp man skall avsäga sig allt annat än Gud.